MICHELLA

Idag hade pappa fyllt 54 år om han hade levt, det är fan ingen ålder och 51 är verkligen ingen ålder. Han va endast 51 år när han lämnade oss.
Jag saknar honom fortfarande så det gör ont, det kommer aldrig att gå bort istället lär jag mig att leva med det genom att trycka bort tankarna på honom för mycket. Brukar tänka några sekunder ibland en minut på honom sen måste jag tränga bort det för annars brister det helt för mig, börjar jag gråta så e jag rädd för att jag aldrig ska sluta.

Gud som jag önskar att han fanns kvar här hos oss så mycket jag hade haft och berätta för honom nu. Hade skojat som vi alltid brukade, pappa och hans dåliga skämt som han drog om & om igen genom åren men jag tyckte alltid att dom va lika roliga. Min pappa va rolig, han va en sn människa som fick andra att le, inte bara mig utan alla andra runt om honom fick han oxå att le och det är dom människorna som är de bästa som finns.

           



Michel, pappa & jag för ca 24-25 år sen.

       

                                           

Jag & världens bästa pappa på stranden när vi va på semester i Kroatien
när jag va liten, älskar denna bilden.